Vad kostar det att bygga upp en studio, och vad styr priset?
Johan Eriksson
5 min lästid
Johan Eriksson går igenom vad som driver kostnaden när du planerar en tv-studio, från kablage och mixerbord till tid och övning, så att du vet var pengarna gör nytta.
Utrustningen är bara en del av summan
När någon frågar vad en studio kostar börjar samtalet nästan alltid vid kamerorna. Det är förståeligt, för de är det mest synliga i rummet. Men i de uppsättningar jag har byggt och kopplat genom åren har kamerorna sällan varit den största posten. Det som ofta glöms bort är allt som ska binda ihop dem: kablar, stativ, intercom, monitorer, strömfördelning och en plats där någon kan sitta och styra sändningen.
Min uppgift på kursen är ljudet, så jag ser det ur det hållet. Ett mixerbord, några mikrofoner och hörlurar kan se billigt ut på pappret, men de kräver rätt kablar, rätt anslutningar och en tyst miljö. Saknas något av det hjälper inte dyr utrustning. Därför pratar vi om hela kedjan redan första dagen, inte om enskilda prylar.
En bra tumregel är att räkna med att det som ska kopplas ihop kostar nästan lika mycket som det som ska kopplas.
Det som driver priset uppåt
Fyra saker styr kostnaden mer än andra: hur många kameror du behöver, hur många personer som ska synas samtidigt, om sändningen ska vara live och hur stort rummet är. En enkel nyhetsstudio med en programledare och två kameror är en helt annan sak än ett samtalsprogram med fyra gäster, publik och bildväxling i realtid.
Live är den stora skiljelinjen. I en inspelning kan du rätta till misstag i efterhand. I en livesändning måste allt fungera direkt, och då betalar du för reservlösningar: extra kabel, extra mikrofon, en andra väg för signalen. Det är sällan roligt att lägga pengar på sådant du hoppas aldrig behöva använda, men det är just där många sändningar faller.
Rummet spelar också in. Ett högt, hårt rum ger efterklang som du måste dämpa, och en studio utan fungerande ljusupphängning tvingar dig till stativ som tar plats och går att välta.
- Antal kameror och hur de ska styras
- Live eller inspelat
- Antal personer i bild och ljud
- Rummets storlek, ljudmiljö och ljusupphängning
- Reservlösningar för signal och ström
Att välja rätt nivå från början
Den vanligaste missen bland nybörjare är att köpa för mycket av fel sak. Någon lägger det mesta på en fin kamera och upptäcker sedan att ljudet är det som får tittaren att stänga av. Ljud är nästan alltid där en liten satsning ger störst skillnad, och det säger jag inte bara för att det är mitt ämne.
Ett bättre sätt är att utgå från vad sändningen ska klara. Skriv ner hur många som ska medverka, hur länge ni sänder och vem som ska sköta vad. Av den listan faller utrustningsbehovet ut nästan av sig självt, och du slipper betala för funktioner ingen kommer använda.
På kursen tränar vi just den planeringen i modulen Studioupplägg och utrustning. Du ritar upp en studio på papper, räknar på kabellängder och kopplar sedan samma uppsättning på riktigt, så att du ser skillnaden mellan plan och verklighet.
Tid och övning är också en kostnad
Utrustning som ingen kan hantera är pengar i en hylla. Det är svårt att sätta ett pris på övning, men den syns direkt i hur lång tid en uppsättning tar. En van grupp bygger och testar en liten studio på en förmiddag. En ovan grupp kan behöva en hel dag och ändå missa något.
Det gäller också underhåll. Kablar slits, kontakter blir lösa och batterier tappar kapacitet. Den som tar hand om sina saker, märker upp kablar och rullar dem rätt får betydligt längre livslängd på uppsättningen än den som slänger ner allt i en låda.
Därför lägger vi på kursen lika mycket vikt vid rutiner som vid teknik: märkning, checklistor före och efter sändning och en fast plats för varje sak. Det är tråkiga vanor, men de sparar både tid och pengar över en säsong.
- Märk kablar i båda ändar
- Testa allt före varje sändning
- Ha reservdelar för det som är dyrast att sakna
Hyra, låna eller köpa
Du behöver inte äga allt. Många som börjar arbeta med studioproduktion hyr utrustning för enstaka projekt eller lånar av en förening eller skola. Det ger dig chansen att prova flera lösningar innan du binder pengar i något du kanske inte behöver om ett halvår.
Att köpa kan däremot löna sig för det du använder ofta och vill ha full kontroll över, till exempel hörlurar, egna mikrofoner och några bra kablar. Sådant kan du ta med dig mellan olika studior och lära dig känna in. Stora delar av en studio, som ljusrigg och bildmixer, är oftast klokare att hyra eller dela.
Under kursen använder du vår studio i Borås, så du kan pröva utrustningen innan du tar ställning till något eget inköp. Det är ett billigare sätt att lära sig vad du faktiskt behöver.
Vad en studio kostar beror mindre på enskilda prylar och mer på hur sändningen ser ut: live eller inspelat, hur många som medverkar och hur väl du kan hantera det du har. Planera först, satsa på ljud och reservlösningar, och prova gärna innan du köper. Så här års, när många börjar planera vinterns produktioner, är en ritning på papper det bästa första steget.
Johan Eriksson
Instruktör, ljudLjudtekniker med erfarenhet av både nyhetsstudior och scenproduktioner.