Vanliga misstag med mikrofoner och ljudbalans i studion

Det vanligaste misstaget jag ser på kursen är att alla mikrofoner behandlas som utbytbara. Någon tar en riktad mikrofon till ett samtal med tre gäster, någon annan sätter en klämmikrofon på en programledare som rör sig mycket. Resultatet blir antingen ett ljud där bara en person hörs tydligt eller prasslande kläder som tränger sig före rösten.

Tänk först på vad som ska fångas. En programledare vid ett bord klarar sig ofta med en klämmikrofon på slaget, medan en gäst som reser sig och går kräver en trådlös lösning. Publikljud behöver helt andra mikrofoner placerade högre upp och längre bort.

Ställ dig tre frågor innan du väljer: hur mycket rör sig personen, hur mycket annat ljud finns i rummet och hur nära kan mikrofonen sitta munnen? Svaren pekar nästan alltid ut rätt typ.

• Klämmikrofon för sittande programledare
• Trådlös mikrofon för den som rör sig
• Riktad mikrofon bara när bakgrundsljudet är lågt

Många nybörjare ställer in nivån när sändningen redan har börjat. Då hinner man bara reagera, och reaktion betyder ofta att fadern åker upp och ner i panik. Det hörs som ojämn volym och ibland som distorsion när någon skrattar högt eller höjer rösten.

Be i stället personen läsa ett stycke i normal samtalsstyrka och sätt nivån efter det. Lämna marginal uppåt, så att en plötslig skarp ton inte slår i taket. Ett mixerbord förlåter ett lågt signalläge bättre än ett övermodulerat.

Kontrollera sedan nivån igen när alla är på plats och studion har fyllts med människor och utrustning. Rummet låter annorlunda då, och det som var lagom på tom studio kan bli för svagt eller för hårt.

En bra mikrofon på fel ställe låter sämre än en enkel mikrofon på rätt ställe. Klämmikrofonen hamnar för lågt på bröstet, eller så skyms den av en slips och en kavaj som gnisslar vid varje rörelse. Handhållna mikrofoner hålls långt från munnen så fort programledaren blir ivrig.

Sikta på ungefär en handsbredd från hakan för en klämmikrofon och fäst kabeln så att den inte drar i kläderna. Visa gästen hur mikrofonen ska hållas innan ni går ut i sändning, och gör det vänligt, utan att peka ut något som ett fel.

Titta också på avståndet till ljudkällor som fläktar, monitorer och ventilation. Ett konstant brus som du slutat lägga märke till i rummet fångas ofta tydligt av mikrofonen.

• Handsbredd från hakan som utgångsläge
• Fäst kabeln så att den inte drar i kläderna
• Håll avstånd till fläktar och monitorer

Att lita på ögonen vid ett mixerbord är ett klassiskt misstag. Nivåmätaren visar styrka men inte om ljudet är dovt, skarpt eller fyllt av ett lågt brum. Det hör man bara i hörlurar, och helst i ett par som sluter tätt om öronen.

Gör det till en vana att lyssna på varje kanal enskilt före repetitionen, sedan på hela blandningen. Lyssna efter knaster, fasvridningar och ljud som kommer och går. Fel som hittas där kostar ingenting att rätta, medan samma fel under sändning kostar tittarnas uppmärksamhet.

Be gärna en kollega lyssna också. Efter en timme vid bordet vänjer sig öronen, och en ny person hör direkt det du slutat märka.

När flera ljudkällor ska samsas blir det ofta för mycket av det som är lättast att höja. Programledarens röst får dominera, och gästen som pratar tystare sjunker undan. Eller så blir publikmikrofonerna så starka att applåder täcker nästa mening.

Börja med rösterna och bygg balansen därifrån. Låt gästens och programledarens röster ligga på ungefär samma nivå i ditt lyssningsrum, och lägg publikljudet under dem som en bakgrund som känns men inte tar plats. Dra ner mikrofoner som inte används i stunden, så minskar du både brus och spill.

Öva på att höja och sänka mjukt. Snabba rörelser på faderna hörs som hack, medan långsamma rörelser knappt märks för den som lyssnar hemma.

• Rösterna först, publikljud som bakgrund
• Dra ner mikrofoner som inte används
• Mjuka rörelser på faderna

Misstagen ovan försvinner inte genom att läsa om dem. De försvinner genom upprepning i en riktig studio, med riktiga människor som rör sig och pratar fel ibland. På kursen låter Johan Eriksson deltagarna rotera mellan ljudbordet och rollen som gäst, så att alla får uppleva båda sidor.

Ett bra sätt att öva på egen hand är att spela in samma mening med olika mikrofoner och olika avstånd, och lyssna på skillnaderna i lugn och ro. Anteckna vad du hör, inte bara vad du tycker om.

Gör en kort rutin av det du lärt dig: välj mikrofon, kontrollera placering, sätt nivå, lyssna i hörlurar, balansera. Fem steg räcker långt, och de går att gå igenom på några minuter före varje repetition.